Forts (se tidigare 2 inlägg nedan). Gick som sagt till vårdcentralen i Torrevieja (känns alltid extra tryggt med svensk personal och språket utomlands) och fick träffa en trevlig läkare som dels tog en massa tester, även sånt man kanske inte tar här hemma som hormoner (för att se om det kan vara klimakterietelaterat, ni är många som föreslagit det) sköldkörtel, ämnesomsättning, b12 och ja lite allt möjligt. Allt såg dock bra ut och hans diagnos var utmattningssyndrom och att ta kontakt med vården här hemma för en plan. Acceptera, bryt ihop, vila och bygg upp på nytt. Du kommer lära dig så mycket om dig själv! sa han glatt när jag allt annat än glad satt med tårarna droppande.
Men kanske blir det så. En lite ny version 2.0 tillslut?
Så där är vi nu. (Och jag är hemma i Sverige sen i helgen, såg några undrade). Jag ska inte förvandla denna bloggen till att handla om detta, MEN jag har ju förstått att det är otroligt vanligt. Ni är så många som gått igenom detta, som mått eller mår liknande som mig och jag tycker själv det har varit svårt att hitta information annat än fakta och detta är ju en del av mig och min vardag nu och då bloggen till stor del handlar om mig så tänker jag att jag skriver om det också. En viss dag i veckan kanske. För att ventilera lite, skriva av mig, peppa andra och få pepp själv. För att skriva här är inte en stress eller press för mig, det är som att skriva av sig till en vän ❤️
Jag fortsätter vila och ta hand om mig. Släpper så många krav som möjligt och delegerar. Får lite hjälp med bloggen och här hemma såklart. Fokuserar på återhämtning och lustfyllda saker. Att vara utmattad innebär inte automatiskt att ligga som en grönsak rakt upp och ner och sova bort dagarna. (Även om jag gjort ganska mycket av den varan också men så trött är jag inte längre). Utan hitta balansen. Aktivitet. Återhämtning. Varva ner, andas. Slappna av. Släppa stressen. Släppa kontrollen. Inte alltid jobba och tänka jobb. Vara ledig. Göra sådant som ger energi för att fylla på batterierna. En svår balansgång då man ”bättre dagar” lätt tuffar på för hårt. Hej bakslag! Mer yrsel, huvudvärk, ljudkänslighet, illamående och ångest som ett brev på posten. (Fast så kanske man inte kan säga längre, ”ett brev på posten” kommer ju sällan i tid och när det ska numera 🫣) Det får väl gå upp och ner medan man hittar sina gränser. Huvudsaken det går framåt på sikt.
Tack för alla era fina rader av omtanke ni lämnar. Det värmer så himla mycket ska ni veta ❤️ Man känner sig lätt ganska ensam när man ligger hemma och mår dåligt med bara tankar och grubblerier som sällskap. Fler tips på diagnoser behöver jag dock inte i dagsläget även om ni menar väl. Läser däremot gärna om era erfarenheter om ni varit med om något liknande!
Stor kram!
Skickar en stor varm kram till dig! ❤️
Krya på. Du får ta en idag taget . Då snart frisk från din utmattning. Vi får tänka att det kommer bli en fin vår och sommar..
Skönt att landa i vad det är och ta det därifrån även om det är kämpigt! Har varit utmattad och haft panikångest och det är verkligen som en annan värld än den man var van vid innan, ett annat liv. Mår idag bra och man finner en annan väg där man uppskattar så mycket annat. Det går inte att gå tillbaka till som det var innan utan det blir något helt nytt. Du kommer må bra igen men det kommer ta tid och du är inte ensam ❤️ Ta hand om dig!
Jag har haft panikångestattack och det är hemskt, åkte in akut då jag trodde det var en hjärtinfarkt. Dock inte varit drabbad av utmattning men haft flera medarbetare under åren som drabbats och varit sjukskrivna väldigt länge för att sedan komma tillbaka i mikrodoser till att börja med. Att låta det få ta sin tid är nog nyckeln, inte försöka forcera för kroppen bestämmer takten. Låter klokt som du skriver men skulle också rekommendera att ta hjälp av kurator/samtalsterapeut eller liknande. De har så bra verktyg för att hantera allt och eftersom det är svårt att förstå gränser och mående för närstående är det bra att få prata med någon utomstående som hjälp andra med samma symtom. Då får man också bra kvitton på om det går åt rätt håll eller om man ska dra lite i handbromsen.
Jag går hos kurator (och läkare) på VC nu och får hjälp med verktyg för att hantera stess och ångest och planera framåt. Det känns bra!
Stor kram till dig! Ge dig bara tiden så kommer du sakta att återhämta dig. jag arbetar dagligen med personer med utmattningssyndrom. Ett tips är att kolla upp dina försäkringar vad den kan hjälpa dig o täcka upp <3 Fick reda på det som skyddsombud i mitt arbete. Stor kram
Jag var kraftigt utmattad för några år sen och fick minnesförlust, kunde inte åka bil, gå i affärer mm. Fick gå i terapi där jag fick små läxor att läsa och mindfulnessövning som skulle göras flera ggr varje dag. Det blev min väg tillbaka❤ har boken om du vill låna.
Nu ska man akta sig för att jämföra sig föe alla upplever utmattningssyndrom olika. Men med många gemensamma nämnare finns ju o likaså olika orsaker till hur man hamna i detta.
Jag tror inte att jag kände mig speciellt ensam, var dör upptagen med att orka andas. Jag sov mängder, grät floder o kämpade. En vän sa att lika länge som du varit i i insjuknade fasen lika länge el rom längre kommer du vara i återhämtningsfasen vägrade lyssna på det då men jisses så rätt hon hade!
O bakslagen blir hårdare o hårdare.
”Som ett brev…” så fick jag fibromyalgi o med det tillkom fler o fler diagnoser som man inte vill ha.
Jag har varit sjukskriven sen 2016 o 2023 började jag försiktigt arbetsträna 25% med nåt helt annat än vad som var mitt yrke. Arbetstränar ff nu på 50% men det måste få ta tid, skyndar man på (vilket jag är mästare på) så blir det inte bra!
Så skynda långsamt ☀️☀️☀️
Skönt att få ett konkret svar. Sen kan man ifrågasätta varför inte din VC här i Sverige kunnat komma fram till det med tanke på hur länge sen det var du sökte hjälp och hur du har mått. Hmpf.
Hoppas att allt ska gå åt rätt håll och skynda långsamt. <3
Clara Lidström som driver bloggen Underbara Clara har skrivit en mycket bra bok i ämnet. ”Hjälp jag är utmattad”, jag kan varmt rekommendera att läsa den.
Ta hand om dig fina Victoria, tänker mycket på dig ❤️🫶🏻❤️🫶🏻
Så fint du skriver.Du är så fantastiskt klok i det du går igenom.Det gör att du är på rätt väg.Små steg i taget.Vi finns kvar.Stor varm kram till dig och din fina familj.❤️
Ja fy sjutton för utmattning. Tycker du fått bra råd av läkaren såklart. Vila, vila, vila, återhämtning, microstunder där du gör något roligt. Men även om du känner dig tillfälligt pigg, gör bara microstunder med aktivitet. Som du säger, det slår tillbaka så hårt annars och det tar ännu längre att bli ”frisk”.
Jag hade utmattningssyndrom för ca 7 år sen. Jag är fortfarande inte tillbaka till mitt gamla jag (och kommer väl aldrig komma tillbaka dit)! Blir helt slut av att gå i ett antal butiker eller runt i ett köpcentra. Tar jag en dag i Sthlm eller en dag med släkten på besök (dvs mycket intryck och socialisering) så är jag helt slut dagen efteråt… Så visst får man förändra sig och det är svårt att lära gamla hundar sitta 😂😂😂 Jag agerar fortfarande som för 10 år sen ibland och får då ångra mig bittert 🙈 Men som sagt, man lär sig, man växer in i det…det löser sig alltid. Men skynda långsamt och ta så mycket hjälp och stöd du kan ❤️ Vi vill ju alla att du ska få må bra!
Kram 💞
Jag är hyfsat återhämtade efter min sväng med utmattningssyndrom och ja, för mig tog det lika lång tid in som ut ur detta. Men det är absolut olika för alla, helt logiskt då vi är olika…Jag hade turen att få en fantastisk läkare som satte mina begränsningar åt mig, jag kunde inte själv. Jag ville liksom bara köra på ”som vanligt”- gick ju så där.. Bästa förklaringen jag fick var att jag är som ett batteri, jag startar dagen fulladdad och efter utmattningssyndromet så startar jag fortfarande fulladdad men mitt batteri tar slut fortare. När jag väl tillät mig själv att lyssna, så började jag gå åt rätt håll – skyndade långsamt. STOR kram till dig!
Jag kraschade i mars. Kom in till vc med kristallsjukan och anmält kasst mående, kändes som jag var frånvarande typ gick på droger eller något. Förnekade att det var stress, då jag inte kände mig stressad. Blev successivt ännu sämre. Jag klarade bara att gå upp och ta på mig kläder på morgonen, sedan var jag så trött att jag behövde sova/vila i 3-4 h. Högt blodtryck och kunde inte gå mer än några meter, helt slut. Konstant illamående. Fick panikångest en gång, trodde verkligen jag skulle dö, märklig känsla som jag inte kan beskriva riktigt. Kändes som hjärnan nickade till och skulle stänga av.
Tillslut accepterade jag läget, att det var stress, då blev det successivt bättre. Bättre i form av inte behöva sova hela dagarna. Men det tog mig 4 månader och en resa tlll solen där jag laddade batterierna, att ”vakna” till. Kändes som jag var frånvarande hela dagarna och även hjärntrött.
Tips, började äta b6 vitaminer. Många med UMS har brist på det och det hjälper till med viss hormoner som man har brist på, serotonin tror jag.
Jag har har precis börjat följa utmattningscoachen på instagram (tips!j och köpt hennes kurs. Hon menar på att det inte bara är stress som skapar UMS, utan kan vara om man varit mkt sjuk mm Hon säger också att man behöver läka sin kropp genom att äta inflammatorisk kost, jag håller på att peppar mig att starta med det, så tråkigt ju.
Jag håller på och kämpar med version 2.0 men det är svårt. Jag har fått en sjukt massa insikter om mig själv, varför man aldrig ber om hjälp, duktig flicka, dålig självkänsla, hsp person mm Lyssnar mkt på dr diamantis, tror verkligen på det holistiska och hur en ansträngd lever skapar problem bland annat.
En dag i taget Victoria, det blir bra. Det svåra är att acceptera att livet inte kan bli som det förra. Det smärtar, jag älskar att vara den jag var (extrem produktiv). Försöker hitta mitt sanna jag nu, leva det livet som är menat för mig, som man kanske skjutit åt sidan för andras tankar eller egna tankar om framgång. Svårt.
Läser gärna om din erfarenhet. Så mkt igenkänning och svårt att hitta info som du säger.
Det syns ju heller inte på utsidan, folk har nästan varit förvånade att jag ser så ”fräsch ut”. Precis som man skall bli en trashig person bara för att man dåligt.
Jag har haft så mycket ångest i mitt liv så förstår dig där till 100% . Händer det något dåligt är den där igen. Kan vara så enkelt att mannen eller sonen inte svarar på några timmar så vet de att jag bryter ihop. Försöker hantera det sunt men lätt att säga och inte göra.
Jag jobbar 50% sjukpensionär på den andra delen, men trots det säger psykologen att jag är precis på kanten att tippa över att gå in i väggen. Andra inkl min man tycker det är konstigt eftersom jag bara jobbar 50 men kroppen funkar ju inte så. Stress och slitage kan man ändå ha ändå nästan ännu mer när man måste gå mitt i jobbet och aldrig göra klart. Den ångesten när man lämnar sin kollega som får göra all övertid. Eftersom jag inte får.
Kram och ta hand om dig fina 💕 känns ju som vi känner varandra efter ha följt dig i en evighet
KRYA KRAM ♥️så sant som det är sagt så lär man sig mycket nytt om sin kropp och situation .RÅD var inte rädd att ta hjälp av alla nära dig , alla förstår om man berättar hur dj…. illa man mår !
Hej Victoria
Jag fick mycket bra hjälp o verktyg på terapikliniken här i stan du kanske redan har bra hjälp om inte så är de väldigt bra där.
Med vänlig hälsning,
Christina
Det kommer bli bra!❤️ Jag tycker att det svåraste var att acceptera läget när jag blev utmattad. Men till slut hittade jag ändå tanken att ”jag kommer inte må så här för alltid”, precis som att om man mår superbra så kommer man (tyvärr) inte göra det för alltid heller. Min tröst var i alla fall att tillståndet av utmattning kommer inte vara för alltid. Du kommer märka att helt plötsligt en dag är alla färger klarare, naturen vackrare och livet lättare. Ta hand om dig!❤️
Ta hand om dig! <3
Det låter fasansfullt! Hoppas du hittar balans och kan ta dig stärkt ur hela upplevelsen. Ändå skönt med nytt år då det känns lättare att ta nya tag och har en vår och sommar att se fram emot. Krya på dig!
Läser gärna om ditt mående. ❤️ Har själv erfarenhet av att krascha och komma tillbaka, inte som innan för då kraschar man oftast igen. 5 år sedan för mig och jobbar aldrig heltid numera.
Svårast har varit att försöka förklara för andra hur jag mår, liten förståelse från dom som inte upplevt det själva. Går inte helt sätta sig in i om man inte varit där själv. Har bättre dagar och sämre, bara att acceptera att livet är så för mig nu. Ljudkänslig och jobbigt med mycket folk, lite folkskygg har jag allt blivit… men livet pågår ändå, i min egna takt ❤️
Jag har ingen egen erfarenhet av varken utmaning eller panikångest. Däremot har vår dotter levt med just panikångest attacker i flera år. Hon fokuserar på att ”andas sig genom” attacken och det redskapet gör henne trygg. Tror det är mkt viktigt att hitta sitt eget sätt att hantera det. För mig är det jobbigt att se på och inte kunna hjälpa.
Sedan början på november är min man sjukskriven pga utmattning. Ser på nära håll en del av det du beskriver om dina upplevelser. Även här kan det vara jobbigt att se honom må dåligt men inte kunna hjälpa, möjligen kan jag underlätta ibland.
Helene skrev ”Att låta det få ta sin tid är nog nyckeln” och det har hon säkert så rätt i!
Livet får ett annat tempo…och nytt fokus på vad som är viktigt.
Tittar in till dig varje dag sedan 10 år nu och känner mig alltid välkommen ”som en vän”❤️
Var snäll mot dig, välj bort sånt som tar energi och ta emot hjälp.
Styrkekram till dig och familjen
Ta hand om dig och tillåt dig att stänga av allt. På riktigt. Vad du får energi av vet bara du. Jag befinner mig på samma plats som du just nu. Blir lite av en oersonlighetskris när man själv, och ens omgivning, är van vid att man är full av energi och den som fixar och styr upp. Det tar också så mycket längre tid än vad man tror, men det är nog bara att acceptera. I det långa loppet är denna period bara en liten liten del. Och jag tycker det är ganska skönt att äntligen på tid till att jobba med mig själv. Se över mina gränser och hur jag ska stå pall när saker och ting läggs på. För det handlar ju om att förändra sina beteenden till det bättre för en själv. Vi som är här är nog många i din ålder. Vi vet att livet går upp och ner. Om du vill dela denna period av ditt liv med oss är vi tacksamma för det. Många kan nog relatera på ett eller annat vis. Du bestämmer. Var rädd om dig och tack för alla ljuvliga recept du delat med dig av genom åren. Använd ditt arkiv nu. Stor kram C
Hej!
Jag vill tipsa om medicinsk yoga. Jag gick en kurs i det under 12 veckor när jag fick utmattningssyndrom. Märkte stor skillnad när man kom in på chackrat där stress sitter och sen efter det blev jag mycket bättre, Tog ungefär 9 månader att bli frisk och jag kunde då börja arbeta halvtid. Efter det har jag aldrig fått något återfall och har inte haft problem med stress. Detta var 2012. Stor krya-på-dig-kram!
Med vänlig hälsning,
Nina
Vill bara ge dig rådet att ta hjälp av en arbetsterapeut på VC. Vi jobbar med stresshantering & hjälper dig med din rehabilitering. ❤️
Ta hand om dig, vi finns kvar ❤️
Jag blev utmattad för snart 8 år sedan och jobbar inte heltid längre. Jag fick verkligen börja om från början, rensa bort människor (energitjuvar), bröt med min mamma och fick träna mig i att göra saker jag tyckte om och vara medveten om att energin försvann. Ungefär som att dra ur en kontakt. Tyvärr var jag knappt sjukskriven pga att folk omkring mig talade om för mig att det inte var bra att gå hemma, utan att börja jobba så fort som möjligt. Kroppen skrek rakt ut och jag grät floder varje gång jag skulle till jobbet (2 timmar) har bytt jobb sedan 7 år tillbaka. Jobbade 50% i 3 år. Nu jobbar jag 75 % och det känns lagom. Kram till dig❤️ ❤️
4 år sen min utmattning nu. Har gått 2 år på stressrehab. Och det jag kan säga är det svåraste är att bromsa sig själv när man väl har energi och att bromsa sig själv när något är jättekul.
Att göra lagomt, och ta pauser emellan. Jag bokar in mina dagar såhär. Vakna, viktigt att inte stressa på morgonen, åka till jobbet, paus, jobba, lunchpromenad, jobba, paus, jobba, åka hem, paus innan jag börjar med middag. Lugn Yoga, ligga i badet eller liknande, nedvarvning innan jag ska gå och sova osv. Städ och tvätt tar jag lite i taget och lyssnar på dagens ork. Många ggr skjuter jag på det om jag haft en sämre dag. Har jag en bättre dag så försöker jag att INTE vara så effektiv hela tiden.
Om dagarna är lugnare så är det lättare att somna och sova hela natten också. Så ju fler pauser på dagen där du får till återhämtning ger en bättre nattsömn.
Bättre nattsömn skapar mindre ångest och stresspåslag.
Att gå i affärer är fortfarande väldigt dränerande. Kan inte dricka alkohol för då triggas min ångest. Inte ens ett glas.
Vid jul/middagar/familjeträffar osv kan jah behöva gå undan och vila huvudet en stund. Alla vet om det så ingen tycker något.
Och till sist…är huvudet trött så använd kroppen! Tex en lugn promenad. Är kroppen trött- sov!
SÅ sant 🙏 Som min psykolog sa – det är så homo sapiens är skapta. Vi ska vila huvudet när kroppen är trött och kroppen när huvudet är trött. Sedan, som så många skrivit – prioritera. Mitt mantra är; måste jag göra/se/läsa/tvätta/städa/rensa/fixa detta idag? Om inte, gör det en annan dag. Och en annan dag är inte nästa dag. Nästa dag är i morgon och då får vi se vad man måste göra den dagen. Så, Vickan – du kommer att finna ditt nya jag ❤️ Jag är SÅ GLAD idag för mitt nya jag. Blir nästan aldrig stressad eller så där retlig. Tänker mer; ”jaha, du/det/dem fungerar sådär… konstigt men ok”. Sedan, till slut ett råd min USA kompis gav: My business? No. Your business? Maybe. Then no.
Säger som läkaren att du kommer lära känna dig själv på ett helt annat sätt.
Du ska inte undvika att skriva om din hälsa.
Tror det kan vara bra att visa upp hur baksidan kan se ut i vårt stressade liv för många personer.
Att folk får upp ögonen på att allt är inte glam och glamour.
Sen hade jag verkligen önskat att du slapp detta helvetet du just nu lever med.
All kärlek till dig och mängder med styrka ♥️
Se det som en sjukdom som alla andra sjukdomar, jag inbillar mig att det i en del fall finns mkt skam inblandat och min åsikt är att det kan förlänga sjukdomen.
Kryakramen kommer här! Jorun
Det var ett inslag på Nyhetsmorgon igår om utbrändhet
Var rädd om dig och fokusera på att vila, göra roliga saker och försöka vara snäll mot dig själv
Kram
För mig hjälpte: samtalskontakt , bodyscanning ( finns på Spotify), ”andas i fyrkant” vid ångest. Långsamma promenader där jag typ titta på fåglarna som flög, såg hur träden rörde sig, vilken färg har löven, osv (vara i nuet).
Satt ofta ute mot husväggen när solen var framme för att känna värme och få ljus (vintertid)
Sedan började jag trappa upp aktiviteter, sociala kontakter o.s.v efter mående.
Du kommer hitta dina verktyg. När det vände för mig och jag mådde bra igen kände jag mig så jäkla stark och jag känner mig helt bra – med bättre verktyg att hantera saker i livet ❤️
Skönt att du kom till en läkare som gjorde fler tester på dig. Det jag gjorde nör jag började orka lite mer var att göra kryss i almanackan så att inget planerades in. Vaknade jag sen en lördag och kände att jag hade lust att göra nåt så var det helt okej men att ha en massa inbokat stressade mig. Det blev en del spontant istället och det fungerade för mlg.
Var rädd om dig och krya på dig ❤️🩹
Blir tokig på att läkare tar hormonprover (förutom sköldkörtel som ju är rimligt). Det är så oproffsigt! Klimakterie är ingen provdiagnos!
Hur menar du nu? När jag sökte hjälp vid 32 års ålder för utebliven mens, sömnproblem, kraftiga svettningar och har en mamma som var tidig in i det så skulle de inte ha tagit ett blodprov för att se om detsamma hänt mig? Kan säga att blodprovet sa ja och sen kunde jag få hjälp. Inga fler barn kunde jag få men hjälp med östrogen för att orka med all skit som kom med klimakteriet för mig.
Jag gissar att Ricky menar att man ställer inte en diagnos ( eller utesluter) klimakteriet genom blodprov … En proffsig gynekolog går på symtom .. Dessutom , en vårdcentral har ingen kunskap om klimakteriet , knappt ens alla gynekologer i Sverige har det . Den svenska vården av kvinnan i klimakteriet är urusel och vi ligger långt efter många andra länder. Många kvinnor i Sverige som går till vårdcentralen får diagnosen ”utmattning ” och får antidepressiva, när dom egentligen har hamnat i förklimakteriet och helt enkelt skulle må bra av östrogen/progesteron .
Nu säger jag absolut inte att så är fallet i Victorias fall, men man ska vara medveten om att alla dom här symtomen stämmer lika bra in på förklimakteriet…. Men känner man själv att man inte tror att man är utmattad, då skulle jag läsa på om förklimakteriet ( kolla in på ”stark genom klimakteriet ” på fb helt enkelt)
Där är jag med dig. Jag gick via en duktig gyn som tog mig på allvar. Kunnig i ämnet. Många gyn kan inget om klimot. Jag skulle kunna skriva en uppsats om min resa där och alla symptom.
Håller med! Hormonerna svänger ju upp och ner mellan olika dagar så helt hopplöst att försöka mäta. När jag mådde som sämst hade jag som högst östrogen och när jag mådde bättre (men inte bra) var nivåerna omätbara (dvs under 70)… Mina prover visar inte heller att jag är i klimakteriet! Men jag är otroligt mycket hjälpt av östrogen. Panikattackerna och hjärtklappning i stort sett borta! Jag kan fungera igen. Fortfarande en del svettningar, men det blir mycket bättre med träning. Illamåendet kommer och går, men får i alla fall ner mat nu till skillnad från tidigare och jag sover hyfsat. Sök privat gynekolog för en second opinion i alla fall innan andra mediciner sätts in.
Tycker att det är jättebra om du orkar skriva om även denna ”resan”. Jättenyttig läsning för alla. Både i förebyggande syfte och för allmän kännedom om vad så många går igenom. Eller om man själv redan är drabbat. Kram till dig. Du är så modig som klarar av att dela med dig i även sårbara stunder.
Vet inte om du såg nyhetsmorgon i går ?Där var en neurolog med och pratade om utmattnings syndrom.
Krya på dig!! Glöm inte att för varje dag som går, bra som dålig, att ge dig själv en klapp på axeln och påminn dig om att du är tillräcklig precis som du är oavsett prestation eller mående. Tänk också på hur långt du redan kommit när det känns tyngre.
Stor kram til dig! Och jag tänker du skriver vad du känner för precis när du själv känner för det, din blogg ju. Ta hand om dig, kram
Krya på dej ❤
Skönt du äntligen vet varför du mått dåligt❤️ nu går vi mot ljusare tider och hoppas det blir bättre under våren. Stor kram på dig!
Krya krya krya❤️min dotter fick utmattning syndrom och mådde jättedåligt, jobbigt när ens barn mår så❤️hon började iallafall med yoga det hjälpte henne och lärde sig säga NEJ! och inte vara överallt hela tiden, pauser från sociala medier. Hon jobbar som polis och myndigheten var helt otroligt och hon fick trappa upp väldigt lugnt som arbetsträning…nåt som inte försäkringskassan tog tag i utan tyckte hon skulle söka jobb istället😳😳
Hon gick en sömn kurs plus kollade sin menscykel, den går ju upp och ned hela tiden med hormoner, så såklart kan klimakteriet spela in, jättevanligt att kroppen och allt blir annorlunda då😊
Kramar till dig🥰
”Skönt” (eller hur man nu ska benämna det) att ha fått lite klarhet i vad det är som har drabbat dig. Jag tror (och hoppas) att din läsarskara förstår din situation och gläds åt de få inlägg som du faktiskt orkar skriva. Vila både hjärna och kropp så kommer du sakta men säkert ta dig framåt och må bättre.
Kram till dig 🤗Läs på Malin Berghagens Blogg idag. ”När du faller”. Kanske kan vara lite hjälp. 🥰
Acceptans har varit det allra svåraste för mig. Att acceptera att det blev som det blev. Att jag inte kan köra på som jag alltid har gjort. Precis som du skrev; Det handlar om en balans. Hittar jag på nått att göra så måste jag tillåta mig vila och återhämtning efteråt. Det går inte att ge mig på nästa…och nästa…och nästa. JA-sägare som jag alltid har varit har istället fått jobba hårt på att säga NEJ. Själva ordet är inte svårt att säga…utan det har snarare handlat om känslan jag fått efteråt. Skuld, dåligt samvete eller rädslan för att missa något. Du har ingen nedförsbacke framför dig tyvärr. Men jag håller med din läkare. Du kommer att lära dig mycket mer om dig själv. Och det är en häftig känsla och upplevelse mitt i alltihop 😊 Det här med utmattning är ungefär som med en graviditet. Många har åsikter och pekpinnar…men du är DU. Kom ihåg att sortera. Lycka till på din väg mot ett bättre mående ♥️
Jag är precis tillbaka efter att ha kraschat i mars. Är nu uppe i 50% men ska vara tillbaka på 100% i mars (försäkringskassans krav trots läkare och psykologs avrådan). Måste vara för att de där lustfyllda och roliga sakerna man får energi av inte riktigt fungerar när man är sjuk. Även dessa aktiviteter är utmattande. Jag vägrade acceptera min diagnos och ville inte bli sjukskriven för jag kände inte mig stressad, älskade mitt jobb och tyckte privatlivet var roligt och händelserikt. När jag väl gav efter och förstod hur sjuk jag var fick jag stoppa precis allt. I några månader gjorde jag ingenting (mer än promenader, medicinsk yoga, sova, kolla serier, vara en så närvarande mamma som möjligt). Efter några månader började jag följa med på aktiviteter som innefattade barnen men först 5 månader in i sjukskrivningen var jag social första gången med vänner. Jag märker att när jag gör roliga saker så känns allt som vanligt och jag är social, har roligt och känner mig friskt. Tyvärr kommer smällen dagen efter och håller ibland i sig flera dagar.
Jag mår betydligt bättre nu men är långt ifrån frisk och har accepterat att det kommer ta tid och att jag eventuellt aldrig blir riktigt samma person igen (vilket kanske är bra för hon fattade uppenbarligen inte att rolig stress är precis lika farlig som tråkig stress)
Ta det lugnt och lycka till med din återhämtning.
Jättefint att bloggen kommer handla om så viktiga saker som psykisk ohälsa (som drabbar nästan alla någon gång i livet.) Du kommer absolut bli en 2.0 version av dig själv, mer själsligt fokus, harmoni och djup. Livet kommer bli bättre och mer innerligt ❤️
Så skönt att få ett svar på vad du drabbats av. Nu är det bara att inse att det är helt ok att inte vara på topp och att orka med allt roligt. Tids nog kommer den dagen tillbaka 🥰 Stor kram till dig
Krya på dig. Har läst din blogg i många år och fått mycket inspiration genom åren. Dock svindålig på att kommentera, men nu så, kändes viktigt att önska dig god bättring. Kram
Så fint skrivet. Ser fram emot att få följa Victoria 2.0 i den mån du orkar dela med dig. Sänder styrkekramar till dig!!!
Har inte haft utmattning men däremot panikångest. Förstod inte alls varför jag en dag, på jobbet, plötsligt fick hjärtklappning, svårt att andas och det kändes som om någon satt på bröstkorgen. Hemskt, hemskt! Detta återkom vid några tillfällen tills jag faktiskt helt enkelt bytte arbetsplats. Jag ålskade mitt jobb och trodde att jag ville vara kvar men när jag granskade mig själv insåg jag att jag var utarbetad.
Hoppas du får hjälp och att du hittar en lagom balans i arbete och fritid. ❤️
Kram på dig och samla kraft och energi!
Kram på dig, ta tiden för att samla kraft och energi!
Hej! Känner igen mig till 100%! Jag kraschade i juni men gick till läkaren i aug. Vart sjukskriven 3 veckor på heltid sedan jobbat 50% som gått verkligenupp och ner.. Viktiga är att acceptera som du skriver och vila vila. Det tar sin tid. Jag kör meditation 30 min varje dag från Youtube som jag tkr hjälper bra, stänger av allt.Promenader varje dag. Det går framåt sakta men blir bättre och bättre. Ta allt med ro! Det blir bra så småningom! Kram Jeanette 🌺
Först en stor varm kram❤️
Som jag skrev förut, jag kände mig så ensam om att ha,/må såhär, så tror det är otroligt viktigt att vi pratar om detta, behövs prata mycket om det.
Och vi som har följt dig länge så är du som en vän, en vän man vill veta hur allt går för och hur du mår i alla lägen, toppen som botten, en vän man bryr sig om.💝
I vått och torrt, höga berg och djupa dalar, och vill vill ju vara där för dig även när allt inte är toppen.
Och om du vill och orkar så tror iaf jag att skriva av sig brukar göra gott, lite som en dagbok när man tittar tillbaka.
Nu är du i detta skeende i ditt liv, och ingen vet hur vägen tillbaka blir eller om det blir nya vägar som kommer framöver men såklart vi är och vill vara med dig på denna resa också, stötta och ge kärlek tillbaka som du gjort i så många år till oss.💕💗💕
Allt kommer bli bra.
En dag i taget…ibland en minut I taget….
Vila och ta hand om dig ❤️
Kramar ❤️
Usch så ledsamt att det blev ett sånt bakslag på en plats du älskar och som du hoppades skulle ge dig massa energi och lugn. Hur var det att flyga/åka hem igen, skönt/jobbig?
En liten undran… när du ser tillbaks på senaste året typ, har du fått ”varningar” från kroppen då? Eller kom det här under hösten som något helt oväntat och oklart?
Hej, jag skrev till dig i Dm för ett tag sen och hade nästan ”på känn” att det var utmattning så fort du började må dåligt och skrev om det. Har läst din blogg och lagat din mat sen jag var typ 20 (är 30 nu) och älskar den! Jag har varit sjukskriven i 4 år nu för utmattningssyndrom (vill INTE skrämmas, det går oftast mycket fortare än så att bli frisk) men jag känner igen hela ditt mående och du är verkligen inte ensam! Det är lätt att känna sig ensam och isolerad och missförstådd. Det är skönt att ventilera sig och skönt för andra som är i samma sits att läsa och känna att man inte är ensam om att må så dåligt. Kram
Stor stort stor kram till dig! <3
Det låter sunt tycker jag. Och vi som inte har erfarenhet av utmattningssyndrom kan få möjlighet att lära oss. Tack för det ❤️
Stor kram och styrka till dig!
Jag bor i Skottland och här testar man inte för klimakteriet med blod test utan man kollar symptom få hormonerna kan skifta dag till dag. Jag mådde som du men sedan jag fick hormoner har det blivit otroligt mycket bättre. Kolla det här website https://www.newsonhealth.co.uk/about-us/?utm_source=google&utm_medium=text-ad&utm_campaign=clinics&gclid=Cj0KCQiAwP6sBhDAARIsAPfK_wYj7SvahsfC_eIC24nygPdNBpFPR7ueQda5tTPd5UUNZvoK70GvLjIaAnx_EALw_w
Har själv varit sjukskriven i 3 år nu för utmattningssyndrom så vet vad du går igenom 🙂 Låter som du iallafall försöker att prioritera rätt saker. För min del har det varit oerhört svårt att ”släppa kontrollen ” och fatta att allt inte behöver göras på MITT sätt att det inte alltid behöver vara perfekt städat att det är så mycket hälsosammare att delegera och att göra sådant som jag blir glad av. Har fått mycket god hjälp från PMU (utmattningsenheten ) här i göteborg som är specialister på detta. Hoppas och önskar dig en kortare resa än min dock , känslan att bara vilja bli som vanligt igen finns fortfarande kvar hos mig fast jag fått lära mig att det inte kommer att bli så och att förändringar är nödvändiga för att inte hamna på ruta ETT igen.
Stor kram till dig,sköt om dig🥰
Hej! Känner så igen mig på din beskrivning av symtomen. 2018 hamnade jag i utmattning och skilsmässa och allt vände på en hand från den ena dagen till den andra. Var totalt helt slut efter många många års jobb med eget företag och 100 % tjänst i en matbutik på orten som jag bodde på då. Hade ett kontrollbehov och skulle fixa allt själv.
Sov minst 15-18 timmar/dag och bara grät. Klarade inte av att göra någonting i hemmet. Min kropp var som en gammal tant, hade så fruktansvärt ont över allt. När jag så småningom mådde lite bättre så var promenader jättebra för mig, väldigt korta i början.
Fick superbra hjälp av sjukvården och gick även hos en psykolog som var underbar.
För mig gick återhämtningen relativt fort och började att arbetsträna i butiken men företaget hoppade jag av.
Idag mår jag jättebra, flyttade från orten och har bytat jobb till något helt annat, inom Svenska kyrkan och trivs så bra.
Blev en nystart för mig som jag verkligen behövde.
Jag hoppas verkligen att du kryar på dig snart men ta absolut den tid du behöver och gör bara sånt som känns rätt och bra för dig!
Kram Bettan 🙏♥️
Stor kram och krya på dig , och var rädd om dig 💕
Att vara utmattad betyder inte att man ska ligga i sängen hela dagarna. Lina viktigt som det är att lyssna på kroppen och sova/vila när det behövs, lika viktigt är det att göra saker som man mår bra av. Ta hand om dig!
Skickar varma tankar och kramar 💖. Och som någon skrev, din inspiration och dina recept finns ju kvar i arkiven på bloggen. Närmast ska jag baka semlorna
Kram till dig Victoria! Det låter som om du har en väldigt bra inställning till din situation, att du lyssnar på din egen kropp men även tänker positivt. Du uttrycker dig väldigt bra och självklart tycker jag att du ska skriva om detta när du känner för det! Det är ju en av de bästa bitarna med din blogg, att du skriver om allt möjligt! Ta hand om dig <3
Hej, jag känner igen mig i dina symptom. Jag hade inflammation i tarmen. Fick bort det när jag åt tabletter med probiotika samt glutenfri och sockerfri kost, mycket grönsaker samt fisk och kyckling. Är det riktigt illa så finns det även andra behandlingar som hjälper. Finns mycket att läsa på kring ämnet. Kanske kan vara värt att testa.
Värt att även kolla upp inflammation i tarmen. Jag hade liknande symptom. Blev bättre genom att äta tabletter med probiotika, glutenfri- och sockerfri kost samt mycket grönsaker, fisk och kyckling. Det finns även fler behandlingsmetoder via sjukhus om detta inte skulle hjälpa.
Stort kram till dig ❤️ Malin Berghagen skriver om när hon föll… intressant läsning och mycket tänkvärt 💚 tänker att du landar in i allt eftersom och låt det ta tid… kram och vi i bloggen finns kvar🥰🌸❤️💚
Köp omedelbums Holistics D vitamin! Har själv haft svår panikångest och fick hjälp via sjukhus. Blev där rekommenderad Dvitamin och det hjälper! Äter en kapsel om dagen sedan 20 år. Sp fort jag slutar med Dvitaminet så kommer panikångesten sajta men säkert smygande tillbaka, kommer aldrig att sluta med denna vitamin. Lycka till!!!
Åsa, det är nog väldigt individuellt hur man mår av D-vitamin eller har du vetenskaplig fakta som stöder att det hjälper mot panikångest?
Skönt ändå att du nu vet vad som är knas. Du kommer bli frisk men hur.lång tid det tar är så individuellt. Du kommer både se framsteg men även bakslag under vägen. Men du kommer inte vara så här för evigt. När jag själv var i samma sits så gick jag i kbt terapi. Fick lära mig mycket om mig själv men fick även många verktyg exempelvis andas i kvadrat, att det är okej att allt inte behöver vara perfekt, att vara i nuet och att säga.nej. att vara i naturen, men även när jag var hemma i vår trädgård så tipsade jag om att titta på trädkronorna som syntes mot himlen. Låter knäppt jag vet men det var så rofyllt att lyssna till vinden, fåglar och se trädens blad
Åh, fina du… En vän till mig fick utmattningssyndrom, och det som hjälpte henne att komma tillbaka var ridningen. När man rider måste man vara helt i nuet, och tankarna hamnar på annat håll. Vet även folk som har börjat träna och det har hjälpt. Ta hand om dig!
Till dig Victoria men även till din familj,
Allt kommer att bli bättre, det blir bra men ingen vet när.
Ta er an tiden och ena foten framför den andra så går det. Håll i varandra, fånga upp varandra..
Det kommer att bli bra igen!
När man kraschar, spricker och det känns som att man helt gått itu så måste skärvorna plockas upp och sedan sättas ihop igen. Som en dyrbar vas..
Bit för bit limmas samman, det blir sprickor som kanske bryts av igen, då limmar vi igen och igen..
Vasen blir inte som förr, lite skavd och reporna syns, läcker vatten men vasen är värdefull och betydelsefull.
Ni kommer att lära er mycket om vad det är att vara människa, att det gungar omkring er och att ni är varandras livbojar. Starka och ödmjuka går ni ur detta, det kommer att bli bra…inte nu men sen!
Lev livet varsamt och väl, ni har varandra!
Värme och omtanke till dig!
Ta hand om dig ❤️ vi finns kvar!
Victoria. Blir ledsen att höra att du inte mår bra. Var rädd om dig och ta små steg i taget. Tänk på att det är helt ok att vara rebellisk och att allt inte behöver vara så perfekt hela tiden. Livet är både upp-och nedgångar och vi behöver unna oss att inte behöva vara produktiva hela tiden. Det är helt ok att vara riktigt lat i perioder…Lyssna till dig själv och skriv ner det och prioritera det som betyder mest för dig i livet, bortom andras åsikter och krav. Många kramar från Helena
Krya på dig❤️ När du är redo och kommit ur den akuta fasen, Ta gärna hjälp av en arbetsterapeut på vårdcentral, vi jobbar både individuellt och med gruppinterventionen ReDO-kurs, verktyg för att återfå en aktivitetsbalans som är hållbar över tid. Det är ett bra komplement till kuratorskontakt.Vet inte hur utbudet ser ut i region Örebro, i Värmland erbjuder vi det till personer med stressrelaterad ohälsa. Hoppas det finns tillgängligt även i ditt län🥰
Jag fick aldrig diagnosen utmattningssyndrom men diagnosen svår stress. Var nog inte helt ärlig hos läkaren om mina besvär🤨.
Hade haft en turbulent år med mycket på arbetet, sjukdom i familjen med mera och började få svårt att sova, minnessvårigheter, tappad matlust, diarré (minskade 10kg på 3 veckor) och var väldigt lättirriterad under flera månader men det var inte förrän jag fick hjärtklappning jag sökte hjälp. Hade som tur var en bra chef som hjälpte mig till psykolog genom företagshälsovården. Psykologen ifrågasatte hela mitt tänk som duktig flicka genom alla år. Han träffade rätt och 3 besök gav mer än kuratorn jag träffade 6-7gånger.
Läkaren hänvisade mig till en återhämtningskurs via vår kommunala hälsocentrum (kostade 450kr). att träffa 7 vilt främmande personer men med liknande erfarenhet i tillsammans med korta meditationer och meditationsövningar att göra hemma var så läkande, att skratta och gråta med människor som bara visste vad jag ville dela. tacksam för dem än idag även om jag inte träffat dem igen. ❤️
Jag gick promenader dagligen. I början runt kvarteret. Efter några veckor/1,5månad sa läkaren att jag skulle börja jogga/gå några gånger istället. Det sista besökt sa han att du behöver röra på dig så som jogg 30min *3ggr i veckan för att må bra.
Jag var helt hemma i 3-4veckor sen tappade jag upp under 2 månader. Hade super kollegor som stöttade upp mig, en chef som höll mig tillbaka och jag själv som var hård med rutiner första året så som samma läggtid, regelbundna måltider, hjälpte inte till med extra grejer på arbetet, visst antal aktivitet i veckan, prioriterad tid med familjen, minimalt med alkohol (1 glas i månaden). Jag har hållit i detta sen dess men utökat vissa saker.. Joggade fram tills höften började krångla. Nu Tränar jag 2-3 ggr i veckan mest gym men det rensar mitt huvud.
Nu är jag en mer närvarande mamma men som tar tid för mig. Sätter mig och läser en bok när jag kommer hem, Åker iväg några timmar, tränar med eller utan barn, lämnar disken och spelar med barnen istället, låter sambon märka att naglarna behöver klippas eller så kommer inte tandborsten med för jag inte var med när vi packade.
För mig var vila/mental återhämtning som meditation och vara utomhus det bästa i början. Men det som förde mig framåt var när jag släppte tanken på vilka framsteg jag gjorde och när jag skulle bli bättre för vad är det jag strävar efter? Vill ju inte tillbaka till där jag var!
Jag bytte också ut bakslag mot ett steg åt sidan för kroppen meddelar att den är mer än nöjd. Kändes mindre hårt mot mig själv.
Två bloggare som skriver om utmattningsdepression, både om den akuta fasen och hur det är efter är Sofia Ståhl och Underbara Clara om du orkar läsa. Ta hand om dig! ❤️
Skickar ett ❤️ alla skriver redan så mycket klokt och fint så jag tänker att jag bara instämmer 😊
Att må dåligt så här är det värsta jag känt . Jag fick dessa symptom efter mitt första barn men då var det inte upplyst så jag famlade runt runt med panikångest och undrade om jag blivit helt knäpp. Nu finns det ju massa information om utmattning tack o lov så jag önskar dig bara en bättre hälsa …för den kommer tillbaka jag lovar . Bli starkare och man får en insikt .
Stor kram till dig! Har själv varit utmattad och ett tips som hjälpte mig var att tidsbestämma en aktivitet. I 10 min tar man en promenad/pysslar/kollar tv/rensar en låda etc sen så vilar jag. Oavsett om man har energi kvar så slutar man efter 10 min (el annan tid). Funkar bra ❤️ Även grön rehab är mycket bra.
Kramar
Det blir bra tillslut , vilket är viktigt att veta . Men du kommer förändras , till det bättre ❤️
Liite mindre stresstålig , vilket i praktiken innebär att du kommer ta hand om dig själv på ett bättre sätt .
Ta promenader i naturen , bara njut av träd, gräs, snö , fåglar , vatten , det är faktiskt lugnande .
Hitta avslappnings appar när stressen blir påtaglig. Andas med hjälp av ett app-pgm i 2-5 min gör underverk .
Jag gick i KBT för att få verktyg för ångest , stress i olika miljöer ( köpcentrum , buss , m.m) funkade såå bra .
Ta hand om dig och låt de ta tid ❤️
Fina du! Jag har gått igenom samma sak gör några år sedan och det är inget jag önskar min värsta fiende… Låt det ta tid att komma tillbaka… Jag var sjukskriven i nästan 1,5 år. Nu mår jag bra men det jag ff märker är att jag är mindre stresstålig än innan, men det kanske också handlar om att man äntligen blivit bättre på att lyssna på kroppen.
Fysisk aktivitet var superbra för mig. Fick förklarat gör mig att det byggs upp stress i kroppen som måste ”förbrännas” på något sätt. Annars ligger den och ”kokar” i kroppen och gör att sömnens kvalitet blir mycket sämre. Jag märkte tydligt att om jag gjorde något fysiskt så sov jag färre timmar men vaknade betydligt piggare. Innan jag insåg det kunde jag sova hur länge som helst och vaknade ändå jättetrött med känslan av att jag skulle kunna sova hur länge som helst och ändå vara lika trött. Kunde också vakna mitt i natten med ångest-känslor och då är det ju omöjligt att somna om. Det hände inte alls lika ofta efter att jag började försöka få till fysisk aktivitet varje dag.
Sedan är det nog inget som man orkar med när man är i den akuta fasen, utan jag tänker på lite mera sikt.
Skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, men du kommer få så mycket tips från andra också så jag nöjer mig här.
Men en sak till; låt det ta tid🌸
Håller med dig om fysisk aktivitet. Något jag alltid brukar försöka hitta ursäkter för :p men jag fick/får fysiska ’spöksymptom’ , såsom värk på udda ställen och kunde inte stå ut med det. Trodde ev jag hade fibermyalgi. Men märkte att springa verkligen hjälpte, så man blev sliten, öm och andfådd ’på riktigt’. Panikångest för mig innebar att jag kände att jag när som helst kunde få kortslutning/tuppa av. Men träningen hjälpte mig inse att mitt hjärta och kropp fortfarande funkade. Min panikångest började i samband med att mitt tredje barn föddes, för 9 år sedan. Det tog tid efter den omgången, men gradvis försvann de mest akuta känslorna, för mig hänger det ihop med hormoner, det har varit värre vid tex mens. Har varit nästan fri från det i något år nu, men har en ny period nu pga stress och händelser i familjen. Fattar vad det är- men det är ändå så sjuuuukt jobbigt. Så lider verkligen med dig Victoria, och alla ni andra som kämpar!!!
Min räddning blev en psykolog som jag gick till en gång i veckan. Ventilerade och fick perspektiv på saker och hon hjälpte mig sååå mycket när jag inte varken orkade eller kunde tänka själv i alla lägen. Hon sa tex åt mig att ta en långsam (!) promenad om dagen, om så bara runt huset.
En självklar grej kanske, men för mig var det så konstigt att inte prestera på promenaden, utan bara gå sakta helt ”menlöst” 😅. Det och myycket annat fick mig att inse saker som jag aldrig gjort förut. Hon var verkligen en klippa och ett sånt skönt stöd.
För det viktigaste är nog ändå att försöka hitta orsaken till utmattningen så att man undviker att bli utmattad igen. Just det kan va klurigt då man har sina mönster som man anser normalt men en psykolog kan se de där sakerna och ge en många aha-upplevelser.
KRAM till dig ❤️
Har själv varit där och ibland känns det som att jag är på väg tillbaka dit igen. Men tror att jag lärt mig från förra gången att lyssna på kroppen och att då göra minsta möjliga och inte ”övertänka” för mkt. Mindfulness är till stor hjälp faktiskt i vissa fall. Jag va väldigt skeptisk mot mindfullness i början men börjat använda det mer och mer. Och en sak är viktigt att tänka på är att inte ta ut sig för mkt under de dagar som man känner sig piggare och har mer ork. Det får man sota för efteråt. Och länge. Så små steg även när man är mer på topp bland dessa djupa dalar!
Ta hand om dig och ta små steg i taget. Kram 🤗
Åh, Victoria! Skickar en stor kram och hoppas på bästa möjliga återhämtning för dig. <3
Jag gick in i väggen på mitt allra första jobb för över 20 år sedan. Det positiva jag tar med mig är alla lärdomar från den jobbiga tiden. Det var inte roligt då, men jag har nog lyckats bromsa väldigt bra efter det. Ibland har jag till och med bromsat för mycket, så det är en svår balans att hitta. Hoppas du får massa kramar från dem runt omkring dig och fokuserar på allt du mår bra av nu. Stor kram!
Såg en serie i några delar på SVT play som heter Min ångest och jag. Väldigt bra tyckte jag! Ett tips att kolla på när du ligger och vilar. Stor kram!